Nu hade jag längtat länge nog. Det var dags för att uppleva en soluppgång igen. Senast det begav sig var i slutet av januari.Och då gick solen upp vid 8 snåret. Hälsan har satt stopp men igårkväll beslöt vi att vi skulle dit. Meterorologen på tv sa igår att det var många färggranna soluppgångar och att det nog beror på föroreningar. Mycket brändetr i Europa nu. 

Väckarklockan sattes på halv fyra men det blev inte många timmars sömn. Spänningen var för stor.

Vi körde iväg och efter 1 km så kom det en dimbank som det blev allt fler av under vägen dit. Spänningen steg , hur skulle det se ut över havet. Var det mycket dimma så solen inte skulle synas eller skulle det vara lagom mycket? Vi ville ju att det skulle bli lyckat när vi nu äntligen kom dit.

Vid Olserödsbackarna såg det ut så här.

När vi kom fram så var det lite dimmigti horisonten men vacker färg ovanför.

Solen dök upp ovanför dimman och den var alldeles röd. Och eftersom det var dimma som skymde solens starka ljus så blev de första bilderna på solen röda.

       Sen  

Sen brände solen bort dimman och solen blev gulare och gulare

Nöjda och glada så körde vi hemåt och då följdes vi av vackra vyer överallt.

Nöjda och glada kom vi hem. Efter en snabb frukost så sov vi några timmar. Och vila resten av dagen då vi haft 30 grader varmt och det fixar inte jag så bra. 

Ha en bra kväll så ses och hörs vi en annan dag. Kram på er!!!